Jag minns när Du på midsommarafton för bara några år sedan sprang runt och kickade fotboll med kusinerna, Du blev som en "lillpojk" igen! Leken och glädjen i Dina ögon, Du kunde bara inte sluta!
Frida minns Dig som morfar Olle som hon bakat tunnbröd med. Samuel verkar mer fundersam.
Lite dåligt hörde du allt, men va kan man förvänta sig när man börjar närma sig 80?
Än har det nog inte sjunkit in hos mig vad som hänt, men Du morfar, jag tyckte verkligen mycket om Dig och jag kommer att sakna Dig även om vi inte träffades så ofta! Hoppas Du får träffa mormor igen och att ni har det bra där ni är nu!
Funderade på vad jag sysslade med ikväll just under den timmen som detta inträffade. Jag, Samuel och Frida spelade, för första gången i sommar, fotboll tillsammans på gräsmattan och hade jätteroligt! Du som älskade fotboll, jag tror nog att Du såg oss.....
Älskade morfar.
Din dotterdotter Anna
5 kommentarer:
Åh, vad fint du skrivit om din morfar! Jag tror också att han har det fint där han är nu.
Kramar från Marie
Det var verkligen fint skrivet.
Kram på dig Anna
//Majbritt
...å han lämnade sitt leende på vår jord...
Jag minns också Olle som en mycket varm och go man, ständigt med ett leende i mungipan.
Kram till Dig och de dina
Han var en riktig gomorfar minsann! Maria
Så fint du skriver. Maria också!
Jag saknar honom också mycket. Alltid glad och med glimten i ögat.
Vi ses om två veckor då.
Kram Susanne
Skicka en kommentar